De historiska myterna tar sin början

För länge, länge sedan - inte i ett land innan tiden utan i en tid innan land - fanns det ingenting i universum förutom ett enormt äggformat väsen.

Inne i "ägget" var de motsatta krafterna yin och yang i virrvarr; det var en salig röra. Men med tiden bildade samspelet mellan olika ämnen och energier så småningom en varelse, en hårbevuxen jätte med horn vid namn Pan Gu.

Pan Gu (pan goo) sov och växte i 18 000 år. En dag vaknade han plötsligt. Han öppnade ögonen men såg bara totalt mörker. Han ansträngde sina öron men hörde bara en enerverande tystnad. Pan Gu fann sin ödsliga omgivning högst oroande.

Det enorma ägget

Exalterad trollade Pan Gu fram en magisk yxa och gav ägget ett kraftigt slag. Ägget delade sig i två delar med ett dundrande brak. Långsamt började yin och yang att separera. Allt mörkt och tungt sjönk ner för att bilda jorden. Resten, ljust och lätt, drevs uppåt för att bilda himlen.

Men Pan Gu var orolig för att halvorna skulle tillslutas igen så han stod mellan de två halvorna för att hålla dem isär. För varje dag som gick höjde sig himmelen tre meter ovanför honom, jorden blev tre meter tjockare under honom och Pan Gu själv växte tre meter bara för att hålla jämna steg med den växande expansionen och upprätthålla den.

Det var ett ensamt och ansträngande jobb. Detta slit uthärdade denne samvetsgranne jätte i ytterligare sex miljoner femhundra sjuttio tusen dagar eller ytterligare 18 000 år, tills han var säker på att de två världarna slutligen stabiliserats. Sedan, med en stor krasch, lade sig Pan Gu ner och dog.

Den ultimata uppoffringen

Efter att den utmattade Pan Gu kollapsat ägde en mirakulös förvandling rum: hans sista andetag förvandlades till vindar och moln; hans röst till mullrande åska; hans vänstra öga lyste upp solen och högra öga gav sken till månen; hans hår och skägg blev stjärnorna i Vintergatan; hans lemmar och händer och fötter förvandlades till stora berg och blodet i ådrorna blev till strömmande floder; hans kött omvandlades till fertila jordbruksmarker, hans ben omvandlades till värdefulla ädelstenar och mineraler; hans tänder och naglar blev glänsande metall; håret på hans hud växte som frodig vegetation; och svetten från hans ansträngande arbete föll som regnvatten till den dödliga världen.

Vissa säger att Pan Gus ande aldrig försvann utan förvandlades till människor, vilket står för den gamla kinesiska tron att människor är själen i all materia.

Pan Gu offrade sitt liv för att skapa världen och sin kropp för att berika och försköna den. Nu är himlen prytt med lysande himlakroppar, jorden avgränsad av stora berg och floder och har flora och fauna i överflöd. Och Pan Gu, jätteguden som kom ut ur ett ägg, är ingenstans men kan finnas överallt.

Forntida Kina var ett land där gudar och dödliga levde jämsides och skapade en gudomligt inspirerad kultur. Och så blev det att tidig kinesisk historia och mytologi är helt sammanflätade. Vår nya serie med "Historiska myter" introducerar dig till huvudpersonerna i de fantastiska legenderna i Kina.