Daoistisk vippa

Många av Shen Yuns dansdraman skildrar daoistiska visa män, med vitt hår och skägg, som undervisar sina lärjungar medan de svingar en vippa. I Färden till västern var Lü Dongbin, Apkungens daoistiska mästare och en av de åtta odödliga, samt den odödliga Taishang Laojun, oövervinneliga och mäktiga med sina magiska vippor. Vippan återfinns också hos daoisterna i Shen Yuns dansstycken En bleknad dröm och Klyva berget samt i flera öppningsnummer. Men vad är den egentligen för någonting?

Den daoistiska vippan tillverkas genom att binda djurhår och hampa tillsammans med ett trähandtag. Daoistiska präster och munkar bär den under sina andliga färder, och zenbuddhistiska abbotar använder ofta vippor under sina predikningar. Vippan symboliserar sålunda den andliga undervisningens storslagenhet och högtidlighet.

I den daoistiska kulturen anses vipporna ha förmågan att sopa bort ens köttsliga begär och världsliga tankar och sålunda förmedla känslan av att gå bortom de dödligas rike. Enligt en annan tolkning ses demoner och onda andar som världens smuts och de daoistiska vipporna som magiska instrument med makt att driva ut denna smuts.

Vippan är också ett välkänt kinesiskt vapen. Den används ofta i Wudang kung fu och kallas då vanligtvis för "hästsvansvippa". Att behärska användandet av vippan ger användaren en förmåga att försvara sig själv i kamp. Rörelsemönstren som inkluderar vippan är unika genom av att vara både mjuka och hårda, graciösa och lediga. Utövning av vippa kräver inte bara snabbhet och smidighet, utan också en harmoni mellan temperament och ande.