Qingdynastin

Qingdynastin (1644-1911) som styrdes av manchuerna var Kinas sista dynasti. Dess sista årtionden plågades av militära nederlag, interna stridigheter och ekonomiska bekymmer. Men under Qingdynastins höjdpunkt blomstrade kejsarriket med en imponerande territoriell expansion och prestationer inom konst och litteratur, inkluderat utgivningen av Drömmar om röda gemak, den fjärde av Kinas mest berömda klassiska romaner.

Den kejsare som grundade Qingdynastin var Nurhaci. Han härstammade från jurchenfolket som besegrade Norra Songdynastin. År 1616 utropade han sig själv till khan över ett nytt kejsarrike i nordöstra Kina och 1636 ersattes han av sonen som döpte om dynastin till Qing. Men det var fortfarande Mingdynastin som styrde över Kinas hjärtområde. Det manchuriska Qingriket hölls utstängt, norr om den kinesiska muren.

År 1644 störtades Mingdynastin och Beijing togs över av rebelledaren Li Zicheng som var hankines. Senare samma år öppnade en ming-befälhavare porten ”Mountain sea pass”, längst österut i den kinesiska muren och som hållit invaderande trupper borta under århundraden. Manchuernas armé släpptes in och befälhavaren förenade sig med armén i en attack mot Lis rebellstyrkor. Genom denna ökända händelse tog manchuerna över huvudstaden och etablerade qingstyret över Kina.

År 1661 dog plötsligt Qingkejsaren och hans son Kangxi ärvde tronen, bara åtta år gammal. Trots sin ålder kom Kangxi att bli en av Kinas mest enastående kejsare och även den som fick styra längst – i hela 61 år.

Kangxi tillträdde i eran av den så kallade ”Höga Qing”, en guldålder som varade i över 100 år. Han var känd både för sin militära tapperhet och för sin förkärlek till litteratur, filosofi och vetenskap. Från unga år tränade han kampsport och var även en mycket skicklig ryttare och bågskytt. Hans skicklighet och precision märktes ofta på turerna i den kejserliga jaktparken.

Hans talang som strateg blev snabbt märkbar. Vid 16 års ålder avsatte och fängslade Kangxi sin makthungriga riksföreståndare. När han var 20 började han slå ner på rebeller som hade rest sig mot Qingdynastin. Under de följande årtiondena erövrade han Taiwan, ledde personligen tre expeditioner för att trycka ner mongoliska rebeller och försvarade kejsarrikets norra regioner från tsarryska invasioner. Han installerade också en inhemsk huvudminister i Tibets huvudstad Lhasa.

Dessutom hade han en vetenskaplig ådra och ett djupare intresse för västerländsk kultur. Han premierade de lärda och organiserade publikationen av Kangxi uppslagsverk, vilket blev standarduppslagsverket under de kommande århundradena. När utländska missionärer kom till Kina tog han tillfället i akt att lära sig olika ämnen relaterade till västerländsk kultur och vetenskap; inkluderat algebra, geometri, astronomi och västerländsk medicin. Samtidigt var han hängiven de traditionella kinesiska lärornas tänkande, såsom konfucianism och daoism.

Kangxi efterträddes av sonen Yongzheng och därefter av sonsonen kejsare Qianlong. Liksom Kangxi var Qianlong redan som tonåring mycket skicklig i kampkonst. Han beordrade senare en serie framgångsrika militära operationer kända som ”Tio stora kampanjer”, varigenom områden kontrollerade av uigurer, mongoler och vietnameser erövrades.

Qianlong älskade poesi och litteratur och skrev själv omkring 40 000 dikter. Under hans styre sammanställdes ”Four Treasuries” i ett försök att överträffa Mingdynastins Yongle Encyclopedia. Texten är en omfattande samling av de flesta litterära verk som utkommit under ca 2 000 år från pre-Qin till Qingdynastin, omfattande nästan alla ämnesområden. Den tog nio år att färdigställa och rymmer cirka 2,3 miljoner sidor.

Qingdynastin började gå nedåt i mitten på 1800-talet, efter att ha styrt i Kina i cirka 200 år. Kejsarriket försvagades av förlorade slag under opiumkrigen som bröt ut 1840. Taiping-upproret (1850-1864) skadade både makten och självförtroendet ytterligare. Det första sino-japanska kriget (1894-1895) efterlämnade en krossad ekonomi, avträdda territorier och krigsersättningar. Slutligen ledde Sun Yat-sen år 1911 en revolution som störtade Qingdynastin och avslutade flera tusen år av kejserligt styre.