De taoistiska krigarna från Wudangberget

Inbäddat mellan toppar och stup i Wudang finns ett gytter av gamla taoistiska tempel. Högst upp på en blåsig trappa gjord av stora gråa stenar kommer vi in genom portarna till ett av dem. Där på en stor gårdsplan finner vi en grupp unga män som söker Tao och tränar kampsport. Svingande solfjädrar prydda med symbolen yin-yang skrider de fram försiktigt i cirkulära mönster, deras rörelser så smidiga som rinnande vatten.

Den tysta scenen avbryts plötsligt när de går över till strid och utför språng och volter som trotsar gravitationen. Vid slutet av sitt träningspass återvänder taoisterna till sina platser och slutför balansering av styrka och grace, vitalitet och stillhet.

           

Wudangbergen (武当山) är en fysisk återspegling av den taoistiska filosofin att harmonisera motsatta krafter. Stigande högt över de livliga marknadsplatserna och långt från den vardagliga världen in i de dimmiga molnen, är det på en gång majestätiskt och lugnt.

Benämnd med det passande namnet "Himmelska pelarens topp" (天柱峰) når det vid sin högsta punkt 1613 meters höjd och är omgivet av ett böljande panorama av 72 toppar, 36 klippor och 24 vattendrag. Lägg till upptornande tallar och otaliga nyanser av grönska som sträcker sig in i horisonten och du har en levande duk av ett urgammalt kinesiskt landskapsmåleri.

Sluttningar är dekorerade med ett gammalt komplex av taoistiska tempel och kloster omöjligt placerade utanför sidorna på branta klippor. Dessa arkitektoniska underverk uppfördes under loppet av fem dynastier - Tang, Song, Yuan, Ming och Qing – och överbryggade ett årtusende av kinesisk historia.

Mycket av det som finns kvar i dag är resultatet av ett omfattande byggprojekt som genomfördes av Mingdynastins kejsare Yongle under början av 1400-talet. Och idag är Wudangbergen kända som taoismens vagga.

Wudang och Wushu

Wudang innehar hederstiteln "Det första gudomliga berget under himlen" (天下第一 仙山). I århundraden var det heliga berget en utvald destination för taoistiska kultiverare, vilket gjorde det till huvudcentrum för dem som sökte Tao eller Vägen.

Förutom att vara en plats för andlig upphöjning är Wudang också hem för en taoistisk kampsport, Wudang Quan, som lägger tyngdpunkten på sinnet och anden som källan till styrkan.

Den mest kända kultiveraren från Wudangbergen var den taoistiska eremiten Zhang Sanfeng. Ming-historiken beskriver honom som drygt två meter hög, med hållning av en tall, och polisonger formade som spjut. Han sades ha levt som en människa i över 200 år och uppnått odödlighet som en gudom. Han var grundaren av kampsportstilen Taijiquan, eller taiji som har förblivit populär (men i hög grad modifierad) i dag.

Årets solfjäderdans "Krigare från Wudangberget" ger exempel på den mjuka styrkan av Wudangkrigare och ger taijisymbolen liv på scenen.

Wudang genom dans

Bli inte förvirrade nu men det som vi framför är klassisk kinesisk dans, inte kampsport. De två traditionella konstformerna har en gemensam historia, med anspelning på det faktum att de kinesiska tecknen för dans och kampsport är båda uttalade wǔ. Och tidiga former av klassisk kinesisk dans, speciellt de olika voltteknikerna, fördes delvis vidare via kampsport.

Men, som en dansarkollega Ming Liu (ingen relation) uttryckte det i sin blogg, kan du tänka på dem som tvillingar födda för 5 000 år sedan med väldigt olika personligheter.

Om du är intresserad att veta mer om historien om klassisk kinesisk dans och dess relation till kampsport, är denna artikel av Li Hongzhi ett måste.

Har du sett årets dans "Krigare från Wudangberget?" Titta om du kan hitta anspelningar på yin-yang-symbolen i våra rörelser och formationer. Och skriv till mig i kommentarsfältet nedan och tala om för mig vad du tycker!